Seattle Bloggar

There are so many interesting people writing about everyday life, relocation, art and educational support here in Seattle. Instead of just adding them to a link page, I will add them as I introduce them. Some write in Swedish, others in English. They won’t appear in any particular order. First out is Charlotte who was my liaison the first year I moved here. Thank you Charlotte for the fun we have had in our new “Hemma” and I am sure we will share laughters for many years to come!

”Hon frågar mig gång på gång var vi har tänkt oss att bo. Jag vet inte… jag vet ju
inte ens var på kartan jag är nu! Sist jag blinkade var jag på semester i Nice
och nu är jag här. Hur gick det till?” (Charlotte 2007)

Inte långt efter jag och min familj flyttade hit för fyra år sedan (2007) landade en familj från Uppsala i Kirkland. Charlotte kom hit med tre döttrar som var just snäppet äldre än mina barn. Det var första utlandsflytten med barn för Charlotte. Tidigare hade hon bott utomlands utan barn, så hon var inte helt grön när det gällde att nyetablera sig utanför
Sveriges gränser. Det var en trygghet för mig. Hon var precis vad jag behövde
första tiden. Någon som var i ungefär samma fas som jag men ändå kunde klara
sig själv. Tillsammans kunde vi leta oss fram i Seattle djungeln. Jag kunde ge
en bit av USA och hon kunde ge mig en del av det ”färska” Sverige.

Man skulle ju kunna tro att vi umgås jämt. Ja, barn nästan samma ålder båda från Sverige. Vi jobbar t.o.m båda på Svenska skolan. Nu funkar det inte riktigt så. Så snart båda hade etablerat oss och fått in alla barn på sina respektive aktiviteter räcker inte dygnets timmar till. Vi ser varandra i bästa fall några sekunder när vi släpper av tjejerna på klättringsträningen och i om vi har tur så möts vi i korridoren på skolan. Ibland kan vi få till en fika eller en lunch men ju mer etablerarde vi båda blir, destu
svårare blir det att få till träffarna. Hon springer och tränar som en galning.
Jag rider och klättrar. Barnen går inte på samma skola och har inte riktigt
samma fritidsaktiviteter.

För mig är Charlotte min adopterade kusin. Bara vetskapen att hon finns runt hörnet i Kirkland räcker. Vi kommer på något sätt från samma ”familj”, den svenska familjen. Vi förstår varandra. Med Charlotte behöver jag inte förklara min ilska över aga eller
frustrationen med för mycket akademisk inlärning vid tidig ålder. Hon förstår
vad jag saknar från Sverige utan att jag behöver förklara hela min kultur. Vi
växte båda upp med Vilse i Pannkakan, Trolltider och Abba. Vi kan finna lycka i
lite filmjölk, mesmör eller saltlakrits.  Hon delar min syn på att barn har rätt att
leka, länge!

Charlotte har sedan en tid tillbaks börjat offentliggöra sina tankar i sin blogg. Hennes senaste inlägg blickar tillbaks på första tiden när hon flyttade hit. Samtidigt som jag låg
dubbelvikt av skratt när jag läste om hennes syn på sin relocator så minns jag
tillbaks och inser att ja, det var ju faktiskt så. Jag hade inte kunnat beskriva det bättre själv:

”Hon kör omkring oss och pekar ut viktiga landmärken: posten, sjukhusen, skolor (har ni
tänkt er någon speciell skola?), matäffärer, ekologiska affärer (äter ni
ekologiskt?), badhus (tycker ni om att simma?), bilhandlare (vilken bil ska ni
köpa?)… Jag vet inte var jag är och jag känner mig helt plötsligt jättebarnslig
och svarar goddag yxskaft på alla frågor. Jag vill att någon annan ska göra
alla val åt mig men det ingår inte i relocation paketet! Jag tänker bara ta det
som ingår!!! Det visar sig att ingenting ingår, det går inte att beställa en
Bamsemeny med Pucko inklusive allt i det nya livet”. (Charlotte 2007)

källa flicr

Att hitta tillbaks till vardagen tar tid och när jag tittar på hur Charlotte lever idag med sin underbara familj så kan jag konstatera att hon klarade sig rätt bra, fastän hon inte fick
”Bamsemenyn med Pucko” serverad på silverbricka.

Grattis Charlotte du är nu korad
äkta Svamerikan!

Läs mer om Charlottes anekdoter på http://lillahjarnan.wordpress.com/

This entry was posted in Activities, Culture related and tagged , , , , , , , . Bookmark the permalink.